Muraryrkets historia – från funktionalitet till elegant hantverk

I muraryrkets början uppskattades tegel främst för sina goda konstruktionsmässiga egenskaper. Men ju mer man lärde sig att tillverka finare tegel, desto mer såg man att det med enkla sätt gick att skapa ett delikat uttryck i fasaderna. Därmed började användandet av tegel övergå till mer form än funktion, vilket har lett till att vi idag kan skapa lekfulla och varierade fasader med hjälp av bara tegelsten, fog och murbruk.

- Tegelproduktion och arkitektur har gått hand i hand genom alla tider. Ju mer förfinad produktionen av materialet blev, desto mer förändrades arkitekturen. Nu, i kombination med ett stärkt fokus på underhåll, fuktmotstånd och hållbarhet, har tegel blivit mer populärt. Skillnaden är att man idag tar ut svängarna på ett helt annat sätt, vilket påverkar vår stadsbild och samspelet mellan gammalt och nytt, berättar murarmästare Tomas Lööw.

Tomas Lööw är murarmästare och delägare i Puts och Plattsättning AB i Stockholm. Han har jobbat som murare sedan 1989 och fokuserar numera främst på kulturhistoriska byggnader. 2012 tog han sitt mästarbrev, vilket var den första gången på nästan 50 år som det delades ut i Sverige. Tillsammans med sin kollega Per Hallgren jobbar Tomas för att höja intresset för muraryrket, som han menar är ett av de bästa yrkesvalen – idag men även historiskt.

- Från början handlade muraryrket om att bygga konstruktioner i tegel. Det var praktiskt och hade bra egenskaper. Fram till 1950- och 1960-talet murades otroligt mycket i Sverige. Men sedan kom prefabricering och andra material in i bilden, vilket betydde att mycket av yrkeskunnandet försvann och därmed också arbetstillfällen för muraren. Idag ser vi dock mer och mer tegel i nybyggnationer. Så det har hela tiden gått i cykler, men något som bestått är stoltheten över att vara murare. Att vara murare är ett av de få yrkena idag som fortfarande är ett riktigt hantverk. Det är sleven, tegelstenen och bruket som gör väggen, säger Tomas Lööw och fortsätter:

- Det är därför vi jobbar för att få killar och tjejer intresserade av muraryrket. Både vi som företag och jag som person engagerar mig i att se till att unga människor faktiskt förstår hantverket som ligger bakom. Det finns nämligen stora möjligheter för en murare att under lång tid kunna känna sig nöjd med vad man åstadkommit – för chansen är att deras barn, barnbarn och till och med barnbarnsbarn kommer att kunna få se deras hantverk även i framtiden. Det är något som vem som helst hade kunnat vara stolt över, tror jag.

Enligt Tomas Lööw är tegel ett material som aldrig går ur tiden. Det var relevant förr och det är relevant än idag.

- Ser man till exempel på Stadshuset i Stockholm som fyller 100 år i år kan man märka mycket spännande om man tittar på detaljerna. Där har man tagit ut svängarna, men ett otränat öga kanske inte ser det direkt. Någon som jag kan ju fascineras av ett gammalt källarvalv där man känner historiens vingslag bara genom att titta på gamla tegelväggar. Men med dagens utbud går det att göra ännu mer med tegel. Jag hävdar bestämt att murverket är överlägset som fasadmaterial och det är viktigt att både tegelproducenter och murare hjälps åt att sprida ordet om fördelarna med både materialet och muraryrket. På så sätt muras det mer – och återväxten av murare förbättras, avslutar Tomas Lööw.

Så gå en promenad i en av Sveriges städer. Titta runt och se hur tegelbyggnader från olika epoker och delar av vår historia blandas, samspelar och kontrasterar för att skapa liv och variation i våra stadsmiljöer. Murverkets historia är fascinerande och det är tack vare våra murare, som genom alla tider har varit handen bakom hantverket, som vi har möjlighet att än idag kunna beundra flera av dessa fantastiska byggnader.