Strax öster om centrum ligger en av de mest tätbefolkade stadsdelarna i Oslo. Området är omgivet av grått, grått och grått. Tegelstenskvarteren från 60- och 70-talet ramar in torget och är ganska enhetliga. Men det är inte människorna som bor där.
Tøyen huserar människor från både Asien, Afrika, Amerika och Östeuropa i tillägg till de som är födda just här. Och i mitten ligger Tøyen Torg.
Hur skapar man en mötesplats som speglar detta myller av människor? Projektet var att visa mångfald med hjälp av marktegel. Stadsmiljöverket i Oslo ville uppgradera Tøyen Torg och huvudingångarna till torget med en enhetlig yta, lampor, växter och möbler. Det sparkades i gång ett deltagandeprojekt för att samla erfarenheter till projektet. Stadsmiljöverket ville att det ”Tøyenska”, det mångkulturella skulle visas upp i markbeläggningen.
Resultatet, ”Tøyenteppene” (Töyenmattorna) blev tre golvmattor med olika mönster baserat på mattkultur från hela världen. Från ett fågelperspektiv ser torget ut som ett gigantiskt vardagsrumsgolv, med en fin matta i mitten.
De tre golvmattorna är gjorda av marktegel i sex olika färgnyanser. I tillägg har två andra typer av tegel använts på området, bestående av totalt åtta olika sorters marktegel.
Anledningarna till att tegelsten var förstavalet var många:
– En är att det finns mycket tegel på Tøyen sedan tidigare. Den andra är att den täckande konstruktionen gjorde att vi behövde en väldigt flexibel produkt. Vi hade inte så mycket uppbyggnad att gå på med hänsyn till garagekonstruktionen under. Vi var tvungna att hitta en väldigt flexibel produkt. Tegel är väldigt praktiskt för att skapa funktionella lösningar som anpassade till platsen, berättar Bente Nesheim. Landskapsarkitekten hos Grindaker har nyckelkompetens i att utforma stadsrum.
Det nya torget har blivit ett fantastiskt exempel på kreativ användning av tegel. Totalt sett har det använts åtta typer av marktegel och det har använts olika sättningstekniker för att skapa mönstren.
– Vi tittade på väldigt många, men upptäckte att Wienerberger hade väldigt många variationer i sitt produktsortiment. Väldigt många färger på marktegel i samma storlek. Det passade perfekt för det var så många olika typer av konstruktion vi var tvungna att ha. Och vi fick till exempel ta hänsyn till olika typer av värmekablar, berättar Bente Nesheim.
Men det är inte alltid så att arkitektens önskedröm blir hörd. Vid offentlig upphandling kan det vara utmanande att få just den produkten man vill ha.
– När vi visste vilket produktformat vi ville ha fick vi reda på att Wienerberger hade väldigt mycket att välja mellan. Det skulle ju vara ett väldigt färgglatt golv och något helt annat än de grå golven som det byggdes väldigt mycket av i Oslo.
Det var en komplex uppgift att få till detta.
– Detta var utmanande. Både det tekniska och genomförbarheten av det arkitektoniska uttrycket. Lyckligtvis fick vi lov för Stadsmiljöverket att uttala oss och att ha en dialog med entreprenörerna under byggandet. Man måste vara trogen sitt koncept och stå på sig lite, men sen fick vi igenom det till slut. Den lösningen arkitekterna ville ha är den som ligger på Tøyen Torg idag, säger Bente Nesheim.
Bente Nesheim, landskabsarkitekt, Grindaker Landskapsarkitekter
Totalt användes åtta olika produkter.
– För oss landskapsarkitekter är det ovanligt att få leka så mycket med färger. Jag tycker att tegel är en fantastisk produkt! Jag har försökt att få lägga tegel på fler platser som vi skapar, berättar Bente Nesheim. Under en period har hon uppfattat att produkten har varit lite ”ute”.
Det tror hon beror på ett oförtjänt dåligt rykte:
– Ofta har det inte använts tillräckligt bra kvalitet. Således har tegel fått ett lite dåligt rykte. Men jag har under flera år försökt att få använt mer tegel i våra projekt, och nu tycker jag att tegel har fått en renässans. Det byggs mer i tegel nu, ler hon. Och just det är landskapsarkitekten väldigt nöjd med.
– Tegel ger mycket till upplevelsen av uterummet. Tegel ger ett varmare uttryck och är en fin kontrast till asfaltsvägar, betong och hårda grå ytor i stadsbilden. Och det finns så många fler valmöjligheter med marktegel, säger hon och avslutar inte med det:
– Tegel åldra dessutom så fint. En del material tycker jag nästan får ett lite smutsigt uttryck så småningom. Men tegel blir bara vackrare och vackrare med tiden. Tegel blir nästan finare när den blir sliten, tycker Bente Nesheim.
Byggherre: Oslo kommun, Bymiljøetaten
Omfattning/ kostnader: Areal: Totalt 5 400 m2, varav torget 1 200 m2
Entreprenadkostnad: ca. 20 000 000 kr
Landskabsarkitekt: Grindaker AS
Entreprenör: Skaaret landskap AS
Rådgivare: Vianova, Electronova, Zenisk
Marktegel: Solane, Zonnebloem Wasserstrich, Basalt, Paviona, Ravenna (nu Ruston), Omber, Siena og Nero
Tidsperiod: 2016-2018
__________
.jpg)
